dujaghanvi.blogg.se

I övrigt har helgen bestått av lussande för såväl farmor som mormor och morfar, lättcharmade som tur är, vi lyckades inte ens ta oss igenom "tipptapp". Men, men, vad är väl en bal på slottet.. Lussebullar bjöds iaf. Då kommer man undan med vad som helst i sångväg. 

Träffat vänner, bl.a. med en mysig liten tioveckors. Och vi har fintat frågor kring syskonönskan, kommande champagne på nyår samt resor som ska inplaneras i juli. Men som alltså inte kommer planeras på riktigt. Förhoppningsvis. Vi håller på bomben ett par veckor till, meddelar familjen på julafton, och därefter vänner som nu inte vet. Några har ju fått veta för att det varit "tvunget". 

Annars är lillplutt inne i ännu en ny hemsk strulperiod rörande sömn. Och vi sliter vårt hår på nätterna. Är lite halvförbannade på varandra och situationen. Även om vi vet att det är ännu en period så är vi kanske inte de mest tålmodiga och upplyftande paret på jorden runt 3-5 på morgonen. Det går över. Men just nu kastar det en duktig skugga över oss tröttmössor dagtid. 

Tar tillfället i akt och sover nu när plutt äntligen sover. 

En dag kvar! 

Onsdag - check! 

Jag började ganska snabbt oroa mig för att det kommer bli så nära mellan dem. Men inte ens det kan lugna mig. Att det på något sätt skulle vara ok att få missfall för att det ändå är första försöket, det opraktiska i att ha så tätt och vi har tusen möjligheter efter detta, nåja. Men förhoppningsvis är det ju inte sista chansen. Men nej, inte heller det gör tanken på missfall lättare. Nu ser jag bara fördelar med att ha tätt - tänk vad kul de kommer ha, vill inte ta ifrån dem det med ett missfall.. 

Är det för att sorgen som satt i sist är så tung att jag inte lärt mig hantera den? Att jag inte bearbetade det som hände hösten 2013? Det svarta hålet som fullkomligen omslöt mig. Men som också var början till slutet på barnlösheten. 

Jag vet inte? Kan inte tänka positivt just nu. Tragiskt nog. Vill bara att det ska bli tisdag nästa vecka. Då vet vi. Då kan vi förhålla oss till vad vi vet då. Nu vet vi ingenting. Ärtan mår förhoppningsvis bra. Jag försöker inbilla mig det. Och, jag försöker få tiden att gå. 

Haft en underbar helg! Nu måste jag smida planer för veckan så att den går fort. 

Iaf. Jag känner fortfarande väldigt, väldigt lite. Eller inte alls. Har inte blivit toknegativ. Men inte heller glad över att må bra. Så att säga. Jag bara är helt enkelt. Gör mitt bästa för att tiden ska gå. Ibland lyckas det ibland lyckas det mindre bra. Till saken hör att plutt har varit och är extremt förkyld. Så vi kan inte göra så mycket. Ingen öppna förskola, inge minisats. Vi är ute och leker - men det är inte så många andra som är nu. Så hon får inte så många kompisar i parken.. Nåja, det går väl över? I helgen åker vi till kusiner iaf. Det blir kul. För dem kommer jag berätta. Känd vindrickare som jag är.. Svårt att dölja mao.. 

Nästan 15% av graviditeten har iaf gått, om den nu fortlöper som den ska, och det känns overkligt. Drygt två veckor till gyn. 

2. Tolka det som något negativt. Att graviditeten kanske inte fortlöper som

den ska. 

Jag har ännu inte valt "sida". Känner att det inte är min dag idag. Att jag inte borde välja "sida" just idag. Känner att jag vill att dagen ska ta slut. Att jag vill vakna upp och må lite bättre igen. Inget påtagligt. Bara en obehagskänsla i kroppen. Så jag ska nog inte dra för höga växlar idag - inte åt något håll. 

Har bokat tid för kub. Det känns långt borta. Hoppas att det är en tid vi kommer nyttja. 

Halvdeppigt inlägg. Halvdeppig dag. Imorgon är det en ny dag. Ska nog köpa lite blommor och en adventsljusstake. Kanske piggar upp. Spela lite julmusik. Mysa sig igenom dagen. 

Den stora ärtan som springer omkring här hemma mår dessvärre desto sämre. Trots att hon faktiskt sov 20-7 nonstop inatt, i sitt rum, i sin säng (tål att tilläggas) så rinner näsan något så överjävligt på henne. Är mer än förvånad över sömnen inatt, men det kanske är just det, Att hon är sjuk och behöver sova mer. Så det blir varken minisats eller öppna förskolan i början på denna vecka. Vi får se hur det artar sig. 

Doktorn har även kontaktats idag. Fått tid i mitten av dec. Känns bra. Sen blir det väl MVC antar jag. Vill ju gärna få till ett kubtest innan vi åker. Kommer bli tajt. Frågan är om jag ska vara så lurig att jag bokar ett privat kub på samma ställe som jag vet att MVC skickar till...så finns det en tid. Som vi slipper betala sen för att vi kommer få en remiss..sneaky..vi får se? 

Jag har haft en hel del växtvärk. Framförallt i början av veckan. Tycker det har avtagit nu under helgen. I övrigt kan jag känna av när jag hostar till, eller råkar vrida mig lite konstigt, att något i magen är där. Som inte var där innan. Det stramar lite underligt. Är det "upphängningsanordningen" av livmodern tro? Har ingen aning? Kände samma sak vid förra graviditeten. 

Har hänt att jag haft lite metallsmak i munnen. Har även lite ökade flytningar. Inte som vid ivf-graviditeten. Då var det galet - men förmodligen pga den vaginala medicineringen. Men ändå nämnvärt lite mer flytningar än vanligt. 

Det är inte så mycket mer. Vi är fortfarande lite chockade. Och jag glömmer ibland bort att jag är gravid. Och ibland tror jag att jag drömt det - förvirrat. Som att jag hittat på. 

Imorgon är planen att ta ett test till och se om vi får en längre gången veckovisare. Och ringa gynläkaren som jag var hos sist. Fråga om hon kan hjälpa oss att få se ärtan. Eller om vi ska kontakta MVC. 

Det är så overkligt allihopa. 

Det är konstigt och fantastiskt på samma gång. Ska försöka få till ett ultraljud. Vi får se hur det går med den saken? Vi får väl betala för det i värsta fall. Det är så långt tankarna sträcker sig nu. 

Det, och att jag har en bjudning ikväll som gör att jag måste erkänna att vi plussade igår. Ingen köper att jag inte dricker vin. Ingen tror på penicillin eller annan lögn. Det känns bättre att lägga korten på bordet. Typiskt. Hade gärna hålla på det ett tag. Men de kommer få tystnadsplikt. Och litar på dem, så det är som det är. 

Dagen är kommen. Hon ska komma nu! Idag! 100% av graviditeten har passerat, vi är i vecka 40, 39+6. Igår hade jag hur mycket känningar som helst och det fortsatte med lite slemproppsdelar. Så allt hade uppenbarligen inte kommit ut. Förutom att det var en riktig skitdag p.g.a. att vi var på förlossningen (utan att komma hem med bebis på "utsidan") så trodde jag nog att det var dags. Tröttare än igår har jag nog inte varit på länge, av oro och av sömnbrist. Så då tänkte jag att det är klart hon kommer nu. Men icke. Vaknade imorse och all värk jag känt av igår var, är och verkar förbli som bortblåst. Det fina är att jag fått en riktigt bra natt. Sovit mycket och inte legat vaken en massa timmar som jag brukar. Förutom kisspauser så har jag nog sovit nästan 8 timmar. Kände mig som en ny människa när jag vaknade imorse.

 

Men nu återstår väntan. Vi väntar och väntar. Jag vet att BF är idag, men det känns som att vi väntat tillräckligt! Har redan börjat skoja om att hon tagit sitt sydamerikanska arv på stort allvar och inte tänker sig att passa tiden...

I BB-väskan:

 

2 bodys strl 44 (maken köpte dem, inte helt nödvändigt, men han tyckte de var så fina och var så glad när han kom hem med dem..så jag ville inte ens säga att det inte är så troligt att hon kommer kunna ha dem överhuvudtaget. Men de får följa med till BB iaf, så hoppas vi att de kommer till användning en liten stund!)

2 bodys strl 50

1 body strl 56

2 byxor med fot strl 50/56

1 tunn mössa

1 lite tjockare mössa

1 tjock vintermössa

2 strumpor

1 tjock tröja strl 50

1 virkad filt

1 bomullsfilt

2 "slaffsigare" filtar/kräkdukar (vet inte riktigt vad de kallas...?)

1 tunn overall strl 56

1 tjockare (mild höst) overall strl 62

1 tjock vinteroverall strl 62/68

 

1 par mjukisgravidbyxor (räknar ju med att åka dit i ett par också)

1 linne

1 mjuk bomullsskjorta, lång

1 stor långärmad sovjumper, lång

2 amningslinnen

1 amningsbh

5 trosor

3 par strumpor

tofflor

1 tjockare lång tröja, knäppbar fram

Shampo+balsam

Deo

Stora bindor (vet att det finns på sjukan, men köpte med mig nattbindor om jag tycker att sjukans är FÖR stora, men vem vet - de kanske är för små? ;P )

Bröstvårtskräm

Bröstvårtsskydd (vid såriga bröstvårtor och amning)

Hårband + extra hårsnoddar

Ansiktskräm, oparfymerad

Bröstpads

Tandborste

Förlossningsbrev

Blodgruppssvar

Tensapparat

Vetekudde

Laddare

Ipad (laddad med filmer och serier)

 

Kläder

Kontanter

Hygienartiklar

Snacks: kakor, kex, kexchoklad, nötter gainomax och två färdiga maträtter: Gooh

 

Vi kanske överdriver, men jag har hellre med mig för mycket än för lite. Slängde precis ner 3 extra pyjamasar till lillan efter att ha pratat med en kompis vars man fick åka hem och hämta fler för att hon kräktes ner allihopa på 4 timmar... Och jag vill ju helst att maken ska vara med oss hela tiden. Så, varför inte? Men någon utav er kanske tycker jag har för lite också? Tacksam för tankar och synpunkter! :)

 

Annar sparkas det på lite bättre här nu. Försöker acceptera att de faktiskt kontrollerat och allt såg bra ut och att jag inte behöver vara orolig. Men oro är lite en del av mig när det kommer till detta ämne. Det.får.bara.inte.gå.fel.nu.

 

Snälla låt detta dra igång inatt!

Godnatt, imorgon är det BF. Obegripligt!

Allt gick bra och hon är noggrant kontrollerad. Igen. Lilla, lilla plutt som fortsätter skrämma livet ur mig. Jag bara tänkte att "nej, det är klart att det ska gå åt helvete nu!" Pessimist - minst sagt. Men jag tror väl inte riktigt på att vi faktiskt sk afå bli föräldrar. Fortfarande. Jag har uppenbara issues. 

 

Skönt iaf att återigen bli tagen på stort allvar och noggrant kontrollerad. Nu hoppas jag att hon buffar igång under dagen så jag slipper få panik igen (eller ännu hellre tittar ut!). Om inte så skulle jag höra av mig. Kan bli tal om en igångsättning om jag inte klarar av detta. Men det hoppas jag verkligen inte. Det är inte det roligaste har jag förstått.

 

Vila. Resten av dagen. Och så ska jag se över bb-väskan som visade sig vara galet tung, men som ändå var skönt att ha helt färdigpackad och klar nu imorse. Men mest vila!

Slemproppen har gått. Förlossningen brukar dra igång 1-7 dagar efter att slemproppen gått. Brukar. Jag hoppas inte vi tillhör dem som behöver uppleva mer än 7 dagars väntan efter detta. Helst av allt 1 dygn. Pratade precis med en vän vars båda barn föddes inom loppet av ett dygn efter att den gick. VI blev lite exhalterade här hemma. Lite stressade. Och lite uppe i varv. Och glada. Och... ja, som vanligt hinner man med ett ganska brett känsloregister i denna bergochdalbana... 

 

Vi får se var vi landar? Vi kanske är kvar i samma situation om en vecka?

Var på fotbehandling häromdagen. F.a.n.t.a.s.t.i.s.k.t. Så väl spenderade pengar för stackars fötter - graviditet eller ej. Men nu uppskattade jag det något fruktansvärt. Så de är som babyfötter nu! Passar ju bra till lillans ankomst ;) Avslutades med en fotmasage. Terapueten meddelade även att fotmassage kan trigga förlossning. Jasså, det behöver du inte säga två ggr sa jag - vet precis vad min man ska göra om kvällarna nu! :)

 

I övrigt har barnmorskebesök hunnits med. Och fröken har äntligen fixerat sig! Så inte undra på att det gjort så ont mellan benen den sista tiden, hon borrar sig neråt som bara den helt enkelt. That´s my girl! Du är på väg åt rätt håll! Allt annat såg bra ut. Utom några utslag som barnmorskan reagerade på, förmodligen hormoner. Men hon vill att jag kommer in på måndag och tar prover om det blir värre och/eller börjar klia. Hoppas det blir ett ickeproblem p.g.a. förlossning i helgen! 

 

Idag ska vi på date, jag och maken. Kanske sista restaurangbesöket på länge? Vi hoppas på det! 

Trevlig helg!

Idag är det vecka 40. 39+0, men ändå vecka 40. 6 dagar kvar till BF. Som vi har längtat och väntat. Lillan har sparkat på som vanligt hela dagen, och det enda som egentligen indikerat att vi närmar oss slutet av graviditeten är en molvärk som kommit och gått under hela dagen. Inte riktigt gett med sig, men inte blivit jättestark heller..hoppas ju på att detta kan tyda på något?! Men det behöver ju inte betyda någonting alls heller. Mer än att vi faktiskt är i vecka 40.

 

Annars har jag haft fina vänner på besök som gjort en liten min babyshower för mig. Jag är ju lite av en motståndare till sånt, och det har nog med tidigare erfarenheter att göra (min bästa vän förlorade sin son när han var tre månader efter att ha fötts sjuk, och fick tillbringa sitt korta liv på barnsjukhus). Vill inte ta ut något i förskott. Och är rädd för att delta i någon form av firande av ett barn, om något sedan går fel. Men detta var en helt lagom nivå, de bjöd på lunch här hemma hos mig och hade några små paket till lillan. 

 

Nu ska jag vila, haft ännu en halvtaskig natt. Vaken några timmar, utöver de sedvanliga kisspauserna. Gå och lägga mig lite senare och återigen hoppas på att jag vaknar upp med värkar istället för akissnödighet! ;)

Föreläsningen var riktigt bra igår. Mycket som vi redan hört, men det skadar inte med repetition. Hälften handlade om själva förlossningen, smärtlindring etc. Och hur en normal förlossning brukar gå till och så där. Andra hälften om vad som händer när bebben väl är ute. Alltifrån praktiska detaljer som vilka rum och förutsättningar som finns att tillgå. Var man får bo etc. Även hur de tänker på SöS, både med amning och besök etc. Givande 90 minuter sammanfattat. Så glad att vi gick även på denna föreläsning. Det blir dessutom mer och mer verkligt när man sitter i sjukhussammanhang och lyssnar på samtal/föreläsning om förlossningar. Och det känns också viktigt. Annars kan det kännas så konstigt att det faktiskt är vi som ska in till sjukhuset snart och föda, jag har så svårt att ta till mig det. Vet inte riktigt vad jag ska göra för att förstå det? För även om det blir verkligare i sådana här sammanhang, så är jag ändå inte riktigt "där" än. Kommer man dit, när man inser att det är vi som ska föda barn? Eller blir det så först när man är på plats och det börjar hända grejer med kroppen? Jag vet inte?!

 

Nöjd med gårdagen iaf. 7 dagar kvar till BF, undrar hur många dagar det är kvar till förlossningen?