Mitt i natten
Dessa nattliga vakentimmar. Rutin skulle jag kalla dem. Men ack så tröttsamt. Väljer att tro att sånna här konstigheter tyder på att bebisen mår bra. You never know!? Men något positivt måste det väl finnas med det? Funderar på om kroppen förbereder sig inför vakna nätter med bebis? Eller vad är liksom meningen med detta? En hel natts sömn. I sträck. Det vore finfint det! Men det är samtidigt en droppe i havet. Bring it on bara - en lyckad graviditet är värt allt!
