dujaghanvi.blogg.se

Ofrivillig barnlöshet, PCO, missfall, IVF, graviditet och slutligen livet som mamma.

Vecka 6 (5+5)

Publicerad 2015-11-30 08:11:40 i Försöknummer2, Graviditet, Lillan, Livet som mamma,

Det blev en bättre dag dagen efter. Jag har julat ner mig totalt! Kanske va det det? Bakat pepparkakor och lussebullar, gjort en adventskalender av pepparkakor. Lyssnat på julmusik. Satt hyacinter. Hängt upp stjärnor. Njutit av att iår får vi fira jul med barn. Det fick vi förra året också. Men då var hon mer ett skrikande paket. Nu är hon ett barn som leker och uppskattar. Jag tycker definitivt att det är roligare att vara småbarnsmamma än spädbarnsmamma. Om man får säga så...

Iaf. Jag känner fortfarande väldigt, väldigt lite. Eller inte alls. Har inte blivit toknegativ. Men inte heller glad över att må bra. Så att säga. Jag bara är helt enkelt. Gör mitt bästa för att tiden ska gå. Ibland lyckas det ibland lyckas det mindre bra. Till saken hör att plutt har varit och är extremt förkyld. Så vi kan inte göra så mycket. Ingen öppna förskola, inge minisats. Vi är ute och leker - men det är inte så många andra som är nu. Så hon får inte så många kompisar i parken.. Nåja, det går väl över? I helgen åker vi till kusiner iaf. Det blir kul. För dem kommer jag berätta. Känd vindrickare som jag är.. Svårt att dölja mao.. 

Nästan 15% av graviditeten har iaf gått, om den nu fortlöper som den ska, och det känns overkligt. Drygt två veckor till gyn. 

Vecka 5 (4+6)

Publicerad 2015-11-24 13:14:20 i Försöknummer2, Graviditet, oro,

Jag känner absolut ingenting. Man kan: 1. Tolka det som något positivt. Att jag kanske ännu en gång slipper illamående etc. 
2. Tolka det som något negativt. Att graviditeten kanske inte fortlöper som
den ska. 

Jag har ännu inte valt "sida". Känner att det inte är min dag idag. Att jag inte borde välja "sida" just idag. Känner att jag vill att dagen ska ta slut. Att jag vill vakna upp och må lite bättre igen. Inget påtagligt. Bara en obehagskänsla i kroppen. Så jag ska nog inte dra för höga växlar idag - inte åt något håll. 

Har bokat tid för kub. Det känns långt borta. Hoppas att det är en tid vi kommer nyttja. 

Halvdeppigt inlägg. Halvdeppig dag. Imorgon är det en ny dag. Ska nog köpa lite blommor och en adventsljusstake. Kanske piggar upp. Spela lite julmusik. Mysa sig igenom dagen. 

Test och tant doktor

Publicerad 2015-11-23 11:46:52 i Barnmorskan, Försöknummer2, Graviditet, Lillan, Livet som mamma,

Tog ett test imorse. Enligt plan. Hcg:et sköter sig och indikerar nu 2-3 veckor. Istället för de 1-2 veckorna förra måndagen. Egentligen säger ju det inget om hur ärtan mår. Men det får mig att må liiite bättre. Och då är det bra för ärtan med. Tror jag iaf. 

Den stora ärtan som springer omkring här hemma mår dessvärre desto sämre. Trots att hon faktiskt sov 20-7 nonstop inatt, i sitt rum, i sin säng (tål att tilläggas) så rinner näsan något så överjävligt på henne. Är mer än förvånad över sömnen inatt, men det kanske är just det, Att hon är sjuk och behöver sova mer. Så det blir varken minisats eller öppna förskolan i början på denna vecka. Vi får se hur det artar sig. 

Doktorn har även kontaktats idag. Fått tid i mitten av dec. Känns bra. Sen blir det väl MVC antar jag. Vill ju gärna få till ett kubtest innan vi åker. Kommer bli tajt. Frågan är om jag ska vara så lurig att jag bokar ett privat kub på samma ställe som jag vet att MVC skickar till...så finns det en tid. Som vi slipper betala sen för att vi kommer få en remiss..sneaky..vi får se? 

Vecka 5 (4+4)

Publicerad 2015-11-22 07:51:16 i Försöknummer2, Graviditet,

Den där rubriken känns ordentligt overklig...

Jag har haft en hel del växtvärk. Framförallt i början av veckan. Tycker det har avtagit nu under helgen. I övrigt kan jag känna av när jag hostar till, eller råkar vrida mig lite konstigt, att något i magen är där. Som inte var där innan. Det stramar lite underligt. Är det "upphängningsanordningen" av livmodern tro? Har ingen aning? Kände samma sak vid förra graviditeten. 

Har hänt att jag haft lite metallsmak i munnen. Har även lite ökade flytningar. Inte som vid ivf-graviditeten. Då var det galet - men förmodligen pga den vaginala medicineringen. Men ändå nämnvärt lite mer flytningar än vanligt. 

Det är inte så mycket mer. Vi är fortfarande lite chockade. Och jag glömmer ibland bort att jag är gravid. Och ibland tror jag att jag drömt det - förvirrat. Som att jag hittat på. 

Imorgon är planen att ta ett test till och se om vi får en längre gången veckovisare. Och ringa gynläkaren som jag var hos sist. Fråga om hon kan hjälpa oss att få se ärtan. Eller om vi ska kontakta MVC. 

Det är overkligt allihopa. 

Lillskrutt

Publicerad 2015-11-21 21:22:17 i Lillan, Livet som mamma,

Hon har ätit dåligt under en längre period. Vägrat skedar lastade med saker hon gillar bäst. Vägrat allt. Igår ställde vi dit en tallrik lassange som hon fick gå loss på själv. Satan i gatan så nöjd, och oj vad hon åt.. Jag måste släppa min kladdfobi och låta henne köra på.. 

Ibland är det bra med ny input från andra småbarnsmammor. På rätt sätt. Det var en vän som sa "äh, låt henne äta själv!" Nu har jag preppat med skydd under stolen så får hon köra på själv. Svettigt. Men ok. 

Till KMP

Publicerad 2015-11-19 08:43:17 i Allmänt,

Du ställde två frågor i en kommentar som jag inte svarade på innan jag lyckades trycka på svara.. Tänkte att fler kanske är intresserade, så jag gör ett litet inlägg om det.. :) 

När kom mensen tillbaka efter förlossningen? Och när var första ägglossningen? 
Jag fick min mens 44 dagar efter att jag slutade amma helt. 9 månader (ganska exakt) efter förlossningen. Gissningsvis fick jag äl 12 dagar innan det. Men jag vet faktiskt inte? Då testade jag inte. Jag testade inte heller cykeln därpå. Men då noterade jag att jag hade "älkänningar" 12 dagar innan mens nummer två. Den andra cykeln låg på 43 dagar. 

:) 


Chock

Publicerad 2015-11-17 14:26:58 i Försöknummer2, Graviditet,

Vi är lite i chock här hemma. Lyriska. Men realistiska och ödmjuka inför allt som kan gå fel. Och samtidigt överlyckliga att vi mycket väl kan bli föräldrar i juli. Igen. Vi kan få den stora äran att ge lillan ett syskon. 

Det är konstigt och fantastiskt på samma gång. Ska försöka få till ett ultraljud. Vi får se hur det går med den saken? Vi får väl betala för det i värsta fall. Det är så långt tankarna sträcker sig nu. 

Det, och att jag har en bjudning ikväll som gör att jag måste erkänna att vi plussade igår. Ingen köper att jag inte dricker vin. Ingen tror på penicillin eller annan lögn. Det känns bättre att lägga korten på bordet. Typiskt. Hade gärna hålla på det ett tag. Men de kommer få tystnadsplikt. Och litar på dem, så det är som det är. 

Ingivelse

Publicerad 2015-11-16 09:56:16 i Försöknummer2,

Fick en ingivelse. Hade inte kissat sen 6.30 när jag gick upp. Tog ett test nu 9.30. Vet inte om jag inbillar mig? Eller om testet legat någon minut för länge? 


Men ser man ett streck? 

Hög familjelivskänsla på den här uppdateringen. I know. Men. Men. Är jag gravid? Wtf? 

Nu ser testet ut så här. Men nu har det legat typ 10 min. 

Chock. Eller kan de visa fel. Eller jag vet inte vad jag ska tro?

Måste handla ett digitalt. 

BIM?

Publicerad 2015-11-16 08:48:32 i Allmänt,

Ja, om det nu är så att jag hade äl när jag tror (och som det såg ut hos gyn också) och om min lutefas fortfarande är 12 dagar så är bim idag. Känner mig uppsvälld och med mensvärk. Så det känns fortsatt troligt. Skönt att äntligen få ett slut på denna cykel.

Happy Monday! 

Underlig sjukdom och mensvärk

Publicerad 2015-11-15 17:54:39 i Försöknummer2,

Så gick helgen, och tackolov mådde jag bättre när jag vaknade igår och vi har haft en jättefin helg med möjligheten att genomföra planerna med middags- och lunchbjudning! 👌🏻 Så jag har ingen aning om vad det var för underlig typ av förkylning eller annan sjukdom jag drog på mig?

Igår kväll kom mensvärken svepandes med buller och bong! Det har fortsatt till och från under natt/morgon/dag. Nu på kvällen har det blivit mycket värre. Det glädjer mig på ett sätt, förvarning inför mensens första dag är bra när cykeln är fullkomligen omöjlig att förutse. Men å andra sidan är såklart mensvärk aldrig kul. Så då försvann värken i två cykler, men kom nu åter. Knäppt. Men det rimmar fint med vad jag trodde, den lär dyka upp typ imorgon, vilket är 12 dagar efter vad jag tror var äl. 

Undrar nu hur kroppen kan tänkas planlägga nästa cykel? 43 dagar? 60? Någonstans däremellan? Eller slår vi på stora trumman mot ett cykellängdsrekord? Frågorna är många? Spänningen olidlig. 

Nu blir det inom kort påbörjad nattning följt av soffläge med mensvärk och dundersvälld mage. 


Sorg

Publicerad 2015-11-14 09:04:37 i Allmänt, Sorg,

Sorg inför vad som händer i denna värld. Sorg och skräck, gentemot händelserna i Paris. Empati och bottenlöshet. 

Även inför de människor som tvingas leva i skräck, krig och flykt varje dag. För att sedan mötas av främlingsfientlighet när de kommer till länder som de tror ska bli deras räddning. Som de satt sitt sista hopp till. Som de släpat hela sin familj till, över berg och hav. 

Är lycklig lottad. Mer än vad jag förstår. Tittar på nellie. Även hon lyckligt lottad. Hel, ren och mätt. I ett tryggt hem. I en kärleksfull familj. 

Men mot terrordåd kan ingen skyddas. 

Vad händer i världen? Varför gör vi varandra så illa? 


Förkyld?

Publicerad 2015-11-13 20:28:20 i Allmänt,

Jag vet inte vad jag lyckats dra på mig? Någon slags empativaccinationsfeber? Hade lite feber igår, och sen dess har det liksom kommit och gått. En timme har jag känt mig lite piggare, följt av brutalt nedslag i soffan igen. Känner mig varm och har ont i kroppen. Men ingen hosta, ont i halsen, snorande eller någon av de vanliga förkylningsåkommorna. Mannen fick faktiskt komma hem och vaba för att jag  inte klarade av både mig själv och henne. Hon är snorig och lite risig, men har inte haft feber sen "vaccinationsnatten". Skumt. Vi som har en kul helg inbokad, med gäster både lördag och söndag - får se hur det går med den saken? 

Pust och stön - i-landsproblem. Men om
det bara kunde bryta ut ordentligt och bli överstökat åtminstone!? 

12 pannor

Publicerad 2015-11-13 10:16:22 i Lillan,

Det var inte bara utdelning av sprutor häromdagen på bvc. Självklart mättes och vägdes hon också. 12 pannor uppnår hon nu, 77 cm lång. Hon är stor vår ettåring. Jättestor! 

Vaccinationen

Publicerad 2015-11-12 14:08:32 i Lillan, Livet som mamma,

För första gången fick vi en reaktion på sprutor på damen. Hög feber inatt och ville inte sova. Hon fick sova mellan oss och dricka välling. Var som en liten kamin men blev bättre av alvedon. Stackarn ❤️ Jobbigt att vara själv med henne när vi tog sprutorna också. Tidigare varit bortskämd med att maken har kunnat följa med. Sååå ledsen. Nu är det mässling och hepatit a kvar innan året är slut.. 

Annars är det fullt ös inför visumansökningar! Då kittlar det i resnerven, snart är vi verkligen iväg!! 

Vaccination

Publicerad 2015-11-10 20:54:42 i Kärlek, Lillan, Livet som mamma, Lycka, oro,

Inleder morgondagen med vaccination för lillans del. Verkligen inget jag ser fram emot. Hon brukar bli vansinnig.. 1-årsvaccination. Jag har en dotter som är ett år. Ett år! Oj så jag älskar den lilla guldklimpen! 

Gyn

Publicerad 2015-11-09 12:51:17 i Barnmorskan, Försöknummer2, IVF,

Gynbesöket gick bra. Ingenting såg konstigt ut i bemärkelsen cellförändringar eller liknande. Så läkaren var nöjd, och då är jag nöjd. Hon kunde inte annat än spekulera i anledningen till blödningen, eftersom det såg så bra ut. Men tyckte jag kunde gå hem och vara lugn. Gillade henne. Hon tog sig tid och låta mig prata, bolla och fråga när vi förstås också kom in på pco och hormonella störningar (Vilket också är den troliga tjuven i blödningsdramat).

Dock: Läkaren tycker att jag har pco. Baserat på äggstockarnas utseende. Jag förstår inte riktigt? Har fått höra så olika fram och tillbaka så jag vet inte vad jag ska tro så här på cykeldag 55? 
Spelar ju ingen roll vad för slags etikett man sätter iofs. Det relevanta är att min kropp inte är hormonellt normal överhuvudtaget. Och att det bara är att finna sig i det. Det är jobbigt tycker jag. Var nära tårarna nu när jag kom hem och berättade för maken. Det känns så tungt att jag nog måste börja acceptera att det förmodligen blir ivf för oss igen. Jag behöver verkligen jobba på att bli vän med min egen kropp. 

Anyway, jag frågade även om var i cykeln jag såg ut att vara. Hon såg en stor blåsa som nyligen hade släppt ett ägg eller var på väg att göra det. Jag hoppas på det första, såklart. Hoppas fortfarande att min teori och ägglossningstest stämmer och att jag får mens (helst plusar förstås, men mens duger fint i detta läge - faktiskt) ungefär i början på nästa vecka. Har jag inte fått mens den 23e ska jag kontakta läkaren och få medicin utskriven för att få en blödning. Rensa ur. Känns bra. 

Utöver det har jag kontaktat ivf-kliniken för detaljer kring insättning, FET. Vill veta hur vi går tillväga, om det finns någon kö som behöver stås i eller något annat jag inte har tänkt på. Detta blir inte aktuellt förrän efter vår resa. Men kontrollfreaket i mig vill ha just kontroll. 

Så. Det gick bra idag. Befinner mig nu på långpromenad med sovande ettåring för att rensa huvudet. Vilket är en av mina bästa mediciner. I höstrusket rensar det nästan lite extra. 

1 år!

Publicerad 2015-11-08 21:21:44 i Kärlek, Lillan, Livet som mamma, Lycka,

Helgen passerar fort - och ännu fortare när man har en riktigt, riktigt bra en. Alltså, det har gått superfort. Vi har lekt, firat och firat! Allt har gått som vi velat och lillan tycks ha njutit av uppmärksamhet, många kompisar och fina presenter! Spännande med nya saker att pilla på och stoppa i munnen här hemma! ;) För att inte tala om hur kul mamman tycker det är med alla nya fina kläder! (Det är så roligt att kunna klä henne i klänning nu - trodde jag aldrig att jag skulle säga faktiskt - men förut har jag inte gjort det för att det stört henne när hon kröp, när hon nu går och springer är det ju inga konstigheter!) Dagen till ära bjöd hon imorse på en ordentlig sovmorgon till 9.00. Hon var väl helt slut efter helgens bravader?! Pappan i familjen har firats med paket på farsdag. Och imorse hade jag alla mina syskon, min mamma och pappa på plats runt frukostbordet. Kunde inte ha varit en bättre helg! 

Självklart fick vår skatt frukost på sängen! 



Kryper nöjd till sängs tidigt. Och hoppas att även morgondagen blir en positiv upplevelse i samband med gyn! 


Helgen

Publicerad 2015-11-05 20:34:55 i Glädje, Kärlek, Lillan, Livet som mamma,

Hektisk helg. Fantastisk helg. Vår plutt blir ett år. Obegripligt. Kalas blir det! Inte för att hon har någon som helst behållning i det. Men vi har. Och vi är så där äckligt stolta över henne och allt hon gör! Så att fira hennes ettårsdag känns som en stor ära! Inleder helgen med lek på lekland imorgon med lillkusinen ❤️ och middag med min familj på kvällen. 

Lördag kalas! Både med släkt och vänner. 

Söndag är det farsdag. Och min man har privilieget att få fira det för andra gången! Hon behagade ju komma ut strax innan. 

Älskade unge! ❤️ 

9.00

Publicerad 2015-11-04 09:03:46 i Försöknummer2,


Underligt. Det var nästan helt blankt imorse. Väldigt intressant. Samma färg, om än ett lite svagare streck. Tror helt klart att jag har/haft/inom kort har ägglossning nu. Spännande. Sjukt irriterande att det sker på dag 50 bara. 

6.00

Publicerad 2015-11-04 07:05:24 i Försöknummer2,

Ältest var väldigt negativt 6.00 i morse. Har för mig att jag läst någonstans att man inte ska testa innan 10 på morgonen. Det har alltid gett utslag för mig tidigt på morgonen om det varit något. Men det kan ju förstås ha förändrats. 

Ska testa att hålla mig och testa lite senare igen. 

Antingen så är det enligt ovan. 
Eller så har jag missat äl. 
Eller så var det ingen. 

Det visar sig om 12 dagar (eller om min lutefas förändrats och den numer är 14, eller kanske tom 16 dagar?). 

Efter tips här på bloggen kanske det vore något med tempkoll fortsättningsvis? 

Ännu ett

Publicerad 2015-11-03 21:24:25 i Försöknummer2, Hopp,

Tog ett till. Man är ju inte mer än kocko.. 
Inte riktigt positivt. 

Men "mensvärken" är på plats, och förhoppningarna skyhöga. 
Imorgon? 

Ältest

Publicerad 2015-11-03 14:52:26 i Försöknummer2, oro, Ångest,

Jag är så motsägelsefull så jag vet inte vad. Om vartannat kastas jag mellan att skita fullständigt i test för att det bara skapar ångest. Till att gå tillbaka till kontrollbehovet och viljan att testa och få kontroll. Det skapar ångest oavsett. Allt är helt enkelt så förbannat ångestladdat i detta barnaskaffande och drömmar om barn! Damn IT! 

Tog iaf ett ältest idag 14.30 för att jag har haft sån "mensvärk" under dagen. Cykeldag 49 idag. Och jag tycker att det var ett starkt test. Även om det inte var positivt. 

Undrar hur det ser ut imorgon? Eller kanske rent utav testar ikväll igen för att se? Det värsta med att testa på dagtid är att man ska försöka hålla sig så länge som möjligt. Jag är så galet kissnödig. Jämt. Och har alltid varit. Knipövningar borde verkligen bli en del av min vardag! Är värdelös på det! 

Nåja. Vore ju bra med en äl nu. Så att cykellängden åtminstone kan stanna på runt 60 dagar. Kroppen. Kroppen gör mig galen! 


Tänk om

Publicerad 2015-11-02 21:32:34 i Bitterhet,

Tänk om man hade ägglossning varje månad! Tänk om man visste när ägglossningen var, varje månad! Svindlande tanke! 

/bitterheten själv

Funderar och funderar

Publicerad 2015-11-01 21:29:29 i Bitterhet, Försöknummer2, oro, Ångest,

Jag vet inte vad jag ska tro om denna cykel? Först mellanblödningen som jag trodde var mens men som gick över. Som man skulle kunna ha trott va en älblödning. Men om det nu var det så borde jag ha fått mens nu. Och menscykelns antal dagar som nu är uppe i 48 till antalet. Ställde ju in mig på 43-44. Och efter att den håller sig så två ggr så..ja..trodde jag liksom något. För det har aldrig hänt tidigare, mellan avslutat p-pillerintag och graviditet. Så nu står jag här och tänker att graviditet är en vettig förklaring. Men jag tror verkligen inte att jag ens är lite gravid. Så jag har inte någon lust att ta ett graviditetstest - för jag är så satans trött på besvikelsen det ger varje gång med ett negativt test. Borde jag bara bita ihop och vänta på gyntiden och se vad de säger? Strunta i den här cykeln och hoppas på 43-44-dagars fortsättningsvis. Är det en månad utan ägglossning som helt enkelt gör att det kommer behövas hjälp för att knuffa igång systemet igen? En blödning på villovägar som behöver hjälp på traven? Jag blir så galet less över hur mycket det här upptar min tankeverksamhet. Less på mig själv. Less på min hemska oregelbundna kropp som inte kan ge mig ens den långa cykeln på en regelbunden basis. Less, less, less. 

Känner mig lite schizofren när jag kastas mellan min överväldigande lycka över min underbara dotter och min sorg i att ständigt räkna och fundera över menscykler och eventuella framtida syskon. Sååå less. 

Ny vecka, nya tag. 

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela