Hormoner?
Vet inte om det är hormoner eller vad som är problemet? Men jag känner mig fruktansvärt irriterad. Speciellt på min mans familj. Jag tycker de upptar alldeles för mycket av hans energi, han ska skjutsa, fixa, åka på möten - och självklart ska det tex göras på Valborg. Bara för att det inte är något de firar så tas ingen hänsyn till våra planer. Och han är alldeles för snäll. Han säger ja till dem. Alltid. Speciellt sin mamma.
Dessutom oroar jag mig för hur det kommer bli när vi får barn. Ska vi alltid ha med dem i alla lägen!
Det är härligt med familj, och det är fint att de har en nära relation. Men det blir för mycket ibland. Alldeles för mycket.
Vet inte om jag bara är hormonstinn? Men idag har jag bara lust att säga upp bekantskapen med dem allihop! Och få ha honom ifred!
