dujaghanvi.blogg.se

Ofrivillig barnlöshet, PCO, missfall, IVF, graviditet och slutligen livet som mamma.

Stillsam takt

Publicerad 2014-10-28 09:12:15 i Graviditet,

Fortsätter i samma stillsamma takt. Tvättar lite idag, och mamma och pappa kommer på lunch, lunch i form av rester. Så jag ska inte stå och tillaga en massa. Lagom aktivitet. Nu vilar jag lite efter en ganska ok natt. Det blir jobbigare och jobbigare att röra sig i sängen på nätterna. Tycker det gör ont överallt och att ta sig upp och kissa är en riktig kamp!
 
I eftermiddag ska vi föresten även gå på sjukhusets egen föreläsning. Ser fram emot det. Bra att besöka sjukhuset en gång till. Och dessutom få information om en hel del, det är iaf min förhoppning. En liten recension kommer senare. 
 
Tick, tack - 8 dagar kvar till BF.
 

Trevligt (vecka 39, 38+4)

Publicerad 2014-10-27 16:54:41 i Graviditet,

Haft en trevlig lunch idag med två vänner. En liten 8-månaders. Och en bulle i ugnen, en kompis till vår lilla som ännu inte heller tittat ut. Så mycket mer varken behöver eller hinner man med på en dag när allt går i slow motion. Lika bra. Lugnt och stillsamt. Helt slut p.g.a. taskig sömn iaf, vaknade 3.30 och somnade om 5 och vaknad 6.30 igen.. Är det föraningar om att lillfröken tänkt sig vara vaken vid 3-4-tiden på nätterna tro? Det verkar liksom vara tiden jag inte kan sova generellt. 
 
Stödstrumpor flitigt på idag, för igår såg mina ben läskiga ut! Hade vanliga strumpor hela dagen, och de "satt åt" (inte i vanliga fall såklart. Inte överhuvudtaget.) någon decimeter upp på vaden. För vaden liksom delar sig i två. Fötterna är gigantiska. Sen kommer det ett "klämmärke" runt hela benet, och det klämmärket är inte att leka med - vi snackar en nivåskillnad på någon centimeter. Sen svullnad igen - liksom fötterna. Sexigt värre. Och värker gör det också. Sorrry, gnäll, gnäll! Det ÄR värt det. Men det ser bara väldigt läskigt ut! 
 
Nu blir det fisksoppa och varma mackor, saffranssoppa. Mycket god! Sen stillsamhet i soffan. 
 
Hoppas på ett uppvaknande inatt som slutar på förlossningen. Men det är väl föga troligt I guess...

Vågade (vecka 39, 38+3)

Publicerad 2014-10-26 23:04:48 i Graviditet,

Vågade oss iväg på övernattningstrippen, och det var jättetrevligt. Så glad att vi åkte! Och lite besviken över att vi inte fick åka tillbaka mot sjukhuset mitt i natten...;) Men det var kanske ganska väntat, egentligen. Men imorse blev det nog våra sista lugna hotellfrukost på väldigt länge. Och igår vår sista trerätters också, i lugn och ro, på ett bra tag. Restautangbesök i all ära, men herregud vad jag ser fram emot att sitta hemma och äta hela vintern, med vår lilla dotter. 
 
Nu känns väntan utdragen. Har lite smått och roligt inplanerat under veckan för att få även vecka 39/40 att gå. Måtte det gå fort, nu är det ivrigt här hemma över att få träffa henne. Men försöker ställa in mig på 15e trots att jag egentligen inte tror att det kommer dröja så länge. Är jag för positiv? 
 
 

Listan, uppdaterar efterhand det kommer in tips! :)

Publicerad 2014-10-21 17:09:00 i Graviditet,

Som bekant är jag ju en typisk listperson. Jag fortsätter på temat och ber er gärna hjälpa mig fylla på vad ni tycker har varit/är bra, eller som ni tänkt på borde vara bra till en bebis. Det finns så fruktansvärt många listor på nätet, men jag gör helst en egen. Tycker ni att jag missat någt? Smaken är ju bekant som baken, men det kan vara fint med inputs på saker som ni experter märkt är bra att ha, eller fått tips om är ett måste! :) (Tycker att en sån där soptunna för blöjor är en typisk sådan - vissa jag har frågat säger att det är det bästa de köpt, och andra säger att det var fruktansvärt onödiga dyra pengar - kanske har att göra med hur mycket (och hur illaluktande?) ens barn bajsar? Vad vet jag? Vi har iaf valt bort just denna lilla attiralj, så får vi se om vi ändrar oss sedan och vill ha en? Men utgångspunkten är att vi hoppar över det).
 
Baby Björn el. dyl. 
Flytande alvedon
Sup alvedon 
Ersättning
Nappflaska - check
Koksalt
Babyvakt
Mobil som rör sig -
Hundbajspåsar till blöjor -check
Tvättlappar (skumgummi) - check
Våtservetter - check
Filtar - delvis check
Bilskydd - check, köpt
Bröstpump - check
Läckagepads - check
Bepanten, salva för barnrumpa - check
Börsvårtsskydd - check
Bröstvårtssalva - check
Nappar - check, 3 olika 
Spjälskydd - check, köpt
Dukar/Handdukar (små och större) - check, köpt/har 
Babynest - check, fått ett 
Snorsug - check
Badolja - check
Termometer - check
Pysventil - check
Blöjor - check
Jättebindor - check
Amningslinnen - check
Amningsbh:ar - check
Vagn - check, lånar
Skötväska - check
Kläder - check, lånar/fått/köpt
Spjälsäng - check
Amningskudde - check
Sängkläder/täcke/kudde - check
Badbalja och badolja - check
Babysitter - check, lånar
Barnstol - check, lånar
Babygym - check, lånar
Skötbord - check

Sluta bry mig

Publicerad 2014-10-19 08:47:30 i Barnmorskan, Glädje, Graviditet, Insikt, Tacksamhet,

Jag ska försöka släppa detta med barnmorskan nu. Sluta bry mig. Det är bara pengar. Vi överlever om jag går på ledighet utan betalning. Eller norpar ett par semesterdagar som utfyllnad. Eller sjukar mig och få betalt iaf någon vecka. Orkar jag inte så orkar jag inte. Då slutar jag helt enkelt gå till jobbet så får det bli vad det blir. Min man försöker återigen dämpa mina katastroftankar och ber mig fokusera på att må bra, och på att lillan mår bra. Han är bra han. Vad vore jag utan när jag skenar iväg och får panik av både stora och små saker? Det viktiga är ju att vi står här och nu i vecka 38 och snart får träffa vår dotter. Hela livet är på väg att förändras. Till det bättre. En fantastisk månad! Förmodligen vår livs bästa. 
 
Lugn bara lugn. 
 
Har även haft en riktigt, riktigt bra natt. Somnade vid 22. Var uppe en gång och gick på toaletten vid 2-tiden. Sen sov jag ända till 7. Fantastiskt! Inget konstant springande på toaletten. Ingen vaka från 4.00. Hjälper mig defintivit att vända katastroftankarna också ;) 

Barnmorskan irriterar

Publicerad 2014-10-18 17:24:02 i Graviditet, Sjukskrivning,

Jaha: I början av min graviditet fick jag bekräftad svår foglossning. I vecka 8 närmare bestämt. D.v.s. i slutet av mars. Det har blivit sämre och sämre, men jag har bitit ihop, för det har varit viktigt för mig att "komma tillbaka" i jobbet. Känna att jag mår bra där igen. Och att jag trivs och är "arbetsför" igen. Har ju varit sjukskriven mellan dec 2013-mars 2014. Och jobbat heltid sedan juni i år. När jag fick den svåra foglossningen bekräftad sa läkaren, i princip, säg till när du inte orkar mer så får vi titta på en sjukskrivning. Jag antar att det är delvis det som hållit mig flytande. 
 
Jag har bitit ihop, och bitit ihop. Och varit ganska stolt över mig själv över att ha arbetat heltid trots allt som varit. Både med jobbet, den ofrivilliga barnlösheten, missfallet, ivf:en och nu slutligen det fysiska med foglossning. Men nu sista tiden har jag känt att när det skär i rygg/ben och värker i kroppen av att ställa sig upp och marschera iväg mot kopieringsmaskinen. DÅ börjar det bli dags att fundera på att lägga av. Sagt och gjort, igår hos barnmorskan meddelar de mig att det är försent för sjukskrivning i vecka 38. För sent? Va?
 
Jag har ett helt koppel av vänner som myglat sig till sjukskrivningar både en och tre månader innan förlossning. DE har inte haft ont eller jobbigt överhuvudtaget. De har velat varit hemma och vila. Lathet kallar jag det. Men alla är ju olika. Och deras sjukskrivningar har inte varit några konstigheter överhuvudtaget. Det irriterar mig något fruktansvärt nu. Det är förstås inte deras fel. Men om man kan mygla sig till en sjuskrivning SÅ lätt, varför i hela helvete kan man inte få en nu, när jag faktiskt har ont?
 
Nej, barnmorskan lät som sagt meddela att det var försent för sjukskrivning. Jag påpekade att det var väl en läkares bedömning. Jo, det fick jag medhåll på, MEN, de har tyvärr ingen läkartid förrän 4 november. D.v.s. en dag innan BF. Det känns nästan genomtänkt, men det är ju min egen tolkning och irritation. Jag tycker det är skandal och jag är ledsen över att jag möts av noll förståelse - plötsligt. Jag blir arg och irriterad av min egen naivitet - jag borde naturligtvis inte ha jobbat så länge, jag borde ha "utnyttjat" systemet från början som "alla andra" och blivit sjukskriven när jag erbjöds. Men å andra sidan, varför ska man vara sjukskriven av den anledningen? Är det inte bättre då att man jobbar så länge man kan?!
 
Vad gör jag då?
Antingen travar jag ner till vårdcentralen och ber att få träffa en läkare, och ber om sjuskrivning. Får jag inte det, så funderar jag på om jag ska sjukskriva mig själv. Gå till jobbet en halv dag, och sen sjuka mig fem dagar. Få lite mindre karens och sen på eget initiviativ gå hem. Sen gå tillbaka till jobbet och göra samma sak veckan därpå. Bara för att. Klart jag kan ta ut föräldradagar men jag blir så fruktansvärt principiellt förbannad över att behöva ta föräldradagar när andra sjukskrivs månader innan BF för att de vill vila. Jag kallar det lathet. Har en bekant som vet att jag har haft jättemycket problem med foglossning. Hon ringde mig och frågade hur det kändes. Detta för att hon skulle kunna beskriva det för sin läkare och bli sjukskriven. Det blev hon. Två månader innan förlossning. Indirekt baserat på min foglossning. Det stör mig, och jag blir ledsen att folk utnyttjar systemet, och någon som sköter sig och försöker och biter i, sen inte får hjälp. 
 
Jag kanske är fånig och hormonell. Men det provocerar mig så inihelvete. Och av den anledningen vill jag inte ta ut föräldradagar i förväg. Dagar som jag annars kan spendera med mitt barn när hon finns här. 
 
Vi får se hur det löser sig? Helst skulle jag vilja att hon kom inatt, så blir det ett ickeproblem. Och OM jag skulle ha turen att bli gravid igen tänker jag inte vara naiv och lojal, och kämpa på. Då tänker jag se till att bli sjukskriven om jag har ont. Inte ens överväga att köra på. Utan bara tänka på mig. För det verkar vara så man måste göra. I vanlig ordning ska man behöva slå sig fram och helst ljuga för att få hjälp. 
 
Förbannad. 

BM-drama (vecka 38, 37+1)

Publicerad 2014-10-17 19:13:57 i Barnmorskan, Graviditet,

Gick bra hos barnmorskan idag, med allt mätande och så. Hjärtljud fint, 148 slag i minuten. Mitt blodtryck var prima. SF-mått 35 cm, fortsätter ligga på snittkurvan. Känner mig gigantisk, men det är en annan femma. Dockhaft mig ett litet dram också, av den mer psykiska karaktärern. Men nu är jag så trött att jag inte orkar tänka på det mer, fruktansvärt irriterad och ledsen har jag varit idag p.g.a. barnmorskan/läkare/min egen naivitet.
 
Men allt står rätt till med lillan, och det är det viktiga. Detaljerna kring det andra går jag in på imorgon. NU tänker jag mysa ner mig i soffan och inte förbränna en endaste kalori till idag. Stillhet.
 
Tänk om hon bara kunde komma inatt så kan jag lägga det bakom mig.
Trevlig helg på er alla!

Lyx

Publicerad 2014-10-14 16:40:31 i Graviditet, Lillan,

Unnar oss en utekväll ikväll. På en vanlig sketen tisdag går vi ut och äter och njuter av att bara vara vi två. Snart njuter vi ännu mer, av att bara vara tre! Men då får vi nog stanna hemma en stund..och inte spatsera runt på så många restauranger ;)
 
Hon har varit betydligt lugnare idag. Eller inte direkt lugnare, samma frekvens av rörelser, men lite behagligare rörelser för hennes mamma. Ett fåtal "nedpressningar" mot underlivet och inga ordentliga hårda sparkar. Idag verkar hon mest bara stuffa omkring lite sådär skönt och lagom. Det är min chilltjej det! ;)
 
Som sagt, då "gör vi stan då" - i den bemärkelse man nu "gör stan" i höggravidläge!

Vecka 37 (36+4)

Publicerad 2014-10-13 20:16:12 i Graviditet,

Idag har hon levt rövare där inne. Framför allt trycker hon extremt mycket nedåt, jag antar att hon håller på att fixera sig. Jag hoppas att det är det hon pysslar med. Stundtals har det gjort riktigt ont. Så att jag har fått stanna upp och hålla i mig. Känner hur stark hon är nu, hur mycket det känns och slits i mig när hon stökar på sitt allra bästa. Det sticker och river i underlivet. Någon annan som upplevt det. 
 
Och snälla, kan du inte komma liite lite tidigt, ut hit till oss! Längtar efter dig!

Girig?

Publicerad 2014-10-12 19:32:59 i Graviditet, Tacksamhet, oro,

Jag har inte ens fått mitt första barn än men det börjar redan gnaga i mig rörande syskonförsök. Jag försöker fokusera på det mirakel vi nu snart kommer få träffa. Men jag kan inte sticka under stolen med att jag undrar över hur det kommer gå nästa gång? När vi vill ha fler, det har vi redan bestämt att vi vill. Och jag kan inte, tyvärr, låta bli att oroas över våndan och problematiken inför detta. 
 
Är jag girig?
 
Önskar jag kunde fokusera mer på nu och här. Det är en ständig problematik för mig, att jag skenar iväg i tanken. Och jag älskar ju egentligen nu och här. Känna min lilla plutt sparka runt i magen, drömma om hur hon kommer se ut. Känna en fot utanpå magen. Det är magiskt. Och jag är så tacksam över att jag får vara med om det. Och jag blir nog girig. För trots sömnlöshet, den förbannade foglossningen som lyst med sin närvaro sen vecka 8, så vill jag inte att detta är både första och sista gången jag är gravid. Jag vill känna fler av små mirakel som vi kan få till, jag och min älskade man. 

BB-avstånd (vecka 37, 36+2)

Publicerad 2014-10-11 09:28:56 i Graviditet,

Tack för ert engagemang rörande BB-avståndet en helg. Ni har nog rätt alla som svarat, 40 minuter är inte långt, jag har nog mest levt i en bortskämd värld där fem minuter har känts normalt. Det är det nog inte. 40 minuter verkar snarare vara mer normalt. Dessutom har vi bestämt att maken följer med, vilket gör att han kan köra och är på plats med mig om något händer. Så nu har jag beslutat att jag får ha min roliga helg, om hon nu inte tittat ut innan. Vilket jag inte kan sticka under stolen med, är en ganska stor förhoppning.
 
Nu är vecka 37 kommen. Och på appen läser jag 25 dagar kvar. Känns som vanligt helt galet att vi traskar över 90%-strecket. Och att det faktiskt kan hända när som. 
 
Imorgon införskaffar vi den sista pusselbiten, bilbarnstol. Vi skulle ha lånat en, men nu blev det inte så. Så nu blir det till att köpa en och installera så att den biten också känns klar!
 
Trevlig helg alla!

Jobbet (vecka 37, 36+0)

Publicerad 2014-10-09 16:28:06 i Graviditet,

Tog mig till jobbet i tisdags. Idag och igår har jag jobbat hemma. En klar fördel att kunna göra det. KÄnns väldigt skönt att inte behövt jaga iväg på morgonen utan lugnt druckit mitt kaffe på morgonen. Och kunnat lägga upp benen högt emellanåt, och t.o.m. sträcka ut sig på soffan. VI får se hur det känns imorgon när jag åker till jobbet igen? Och vi får se hur det blir nästa vecka. Jag ligger lågt och försöker lyssna på kroppen. Kan jag jobba hemma två dagar nästa vecka också så kanske jag får ihop det till en dräglig situation. Annars kanske det får bli sjukskrivning. Har inget barnmorskabesök inplanerat förrän fredag nästa vecka. Men om det kniper kan man ju sjukskriva sig själv en vecka.
 
Herregud. Nu pratar vi inte månader och veckor. Nu pratar vi dagar. Skulle i praktiken kunna hända inatt. I värsta fall om fem veckor. Men i appen läser jag 27 dagar.
 
Har en kul grej inplanerad helgen den 25-26 oktober, innefattar övernattning. 40 min till närmsta sjukhus. Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det. Kunde inte styra det när det blev inplanerat. Och i ärlighetens namn så trodde jag då fortfarande att vi väntade missfall, så jag såg det inte ens som ett problematiskt datum. Nu är vi där vi är. Och jag vet inte om jag ska ställa in övernattningen, och bara ev. närvara på dagen om jag orkar. Vad hade ni gjort? Det är alltså 10 dagar innan BF - högst individuellt förstås. Men andras reflektioner är ju alltid intressant! :)

Barnmorskan och syskonbarn

Publicerad 2014-10-04 11:23:46 i Förlossning, Graviditet,

Hunnit med ännu ett besök hos barnmorskan i veckan. 
 
Sf-måttet är nu uppe på 34 cm, och ligger på pricken på kurvan. Hjärtljuden spelades in, lite kul att ha kvar tänkte vi efter tips från svägerskan som själv ångrat att hon inte spelat in under sina graviditeter. Så det känns kul att vi har nu! Vi gjorde en sammanfattning om hur vi upplevt graviditeten. Oro, tankar och annat som vi har inför förlossningen. Ja, ett bra samtal med barnmorskan helt enkelt. Lillan ligger fortfarande rätt med huvudet ner och fötterna upp, så detta sparkande jag känner hela tiden är inte så konstigt. Hon är stor och stark nu, så stark att jag börjat bli öm på ett ställe i magen ditt hon lyckas rikta några välvalda sparkar varje dag. 
 
När vi bokade in nästa tid, om två veckor, sa barnmorskan: "Ja vi får se om vi ses då?" Känns helt galet, från nu räknar hon med att vi kanske inte dyker upp. För att vi är på förlossningen. För att VI är PÅ förlossningen. Galet. Galet. Galet.
 
Idag ska vi ha en "sista" aktivitet med våra syskonbarn. Det blir naturligtvis inte sista. V brukar låna dem med jämna mellanrum och hitta på roliga saker. Men det kommer kanske dröja innan vi lyckas göra det igen. Så nu ska vi skämma bort dem ordentligt idag tänkte vi, sånt man får göra med andras barn, men som man måste dämpa lite och hålla på en normal nivå med sina barn, som man tänkt uppforsta ;) Ska bli mysigt att ha dem här över natten också. En av dem frågade för ett par månader sedan lite oroat: "När bebisen kommer, kommer ni tycka mindre om oss då". Gullegullegulle! Höll på att börja grina när han sa så, han måste ju ha funderat en stund på detta. Kramade honom länge och sa att våra känslor för dem aldrig, aldrig någonsin kommer att förändras. Men att vi kanske kommer ha lite mindre tid bara. Barn - de är härliga och mest av allt ärliga - världens finaste egenskaper!
 
Trevlig helg!

Allting går så fort (vecka 34+4)

Publicerad 2014-09-29 22:05:24 i Graviditet,

Dagarna och veckorna rullar på i ett rasande tempo. Hinner knappt med. Vilket är skönt. Rätt vad det är sitter vi där i november och längtar de sista självande dagarna..om det nu blir så? Vem vet? Har vi tur får vi ett oktoberbarn. Nä, har vi tur får vi ett barn. OCh hon är välkommen precis när hon vill! 
 
Inte mycket händer mer än att jobbet tar upp det mesta av min tid. Och helgerna är mer eller mindre planerade med lagom avancerade saker. I helgen har jag haft lillasyster på besök. Nästa helg blir det mer stillsamt. Lite varannan helg aktvitet, varannan inte. Lagom med andra ord. Jobbar på trots foglossning, ådebråck och allt det där. Tycker det går bra. Fortsätter ta emot kommentarer om att jag är stor/liten. Drar dock någon syrlig kommentar tillbaka med jämna mellanrum. 
 
Lillan sparkar mer än någonsin, för det mesta tycker jag. Känner henne flera ggr i timmen. Sen kan det bli någon paus här och där, men hon är snart igång igen. Så vi får väl se om vi får ett barn som sover överhuvudtaget? Hennes snuttis och snuttedjur är placerade i vår säng, så att det ska lukta mamma och pappa om dem. Bb-väskan är i det närmsta packad. Profylaxkurs i veckan. Barnmorskebesök i veckan. Hektiskt, härligt och välfyllt.
 
Längtar så det gör ont.g

En fundering

Publicerad 2014-09-24 16:59:36 i Graviditet,

Ni som fått er lilla skatt, har ni märkt av om hon/han har samma dygnsrytm som hon/han hade i magen? Om ni nu kände av något mönster i "vakentiden" under slutet av graviditeten?

Snarkningar

Publicerad 2014-09-20 15:27:24 i Graviditet,

I 11 års tid är det jag som klagat på snarkningar. Knuffat på honom när han sover, hållt för näsan på honom, ja rent utav dragit till honom emellanåt i ren desperation - jag måste få sova och snarkningarna gör det omöjligt!
 
NU, mina vänner, är det ombytta roller. Jag har t.o.m. lyckosamt nog fått det inspelat åt mig ;) Kanske inte den mest attraktiva inspelningen av mig själv - men det kanske inte heller är det mest attraktiva läget i livet just nu heller ;) Så det går väl liksom hand i hand. Jag snarkar järnet. Jag snarkar så att mannen vaknar. RIktiga sånna där "gubbsnarkningar". Såsom jag kommer ihåg att det lät om morfar när han sov. Det liksom dånade i hela huset. Så låter jag nu. Det låter hemskt. Samtidigt som jag tycker att det ändå är dags för lite pay-back-time för de senaste 11 åren... ;)
 
Funderar på om jag ska införskaffa något hjälpmedel, det finns ju en mindre uppsjö av saker mot snarkningar på apoteket. Men sen tänker jag "nej, då får han gå och införskaffa det själv och plantera på mig". För jag störs ju inte av det. Egoist - javisst! Jag är glad för de timmar jag lyckas sova. Och det är faktiskt mannen med, såpass att han är finkänslig nog att inte väcka mig trots snarkningarna...
 
Ja, så nu stoltserar jag med ännu en trevlig upptäckt i anslutning till graviditeten. Härligt. Borde nog göra en lista. Listperson som jag är. Det där med att "ja man får väl en vacker liten mage och det är det" är en sanning med modifikation. Jag som skulle springa runt och vara gravidsnygg, träna och hålla mig i form. Jo jag tackar jag - foglossningen och åderbråcken gör ju inte det direkt möjligt. Men vad gör det? Snart är hon här, vårt älskade lilla bär! 

Sparkar och rörelser, vecka 34 (33+1)

Publicerad 2014-09-19 10:57:42 i Graviditet, Lillan,

Igår hade jag turen att lyckas filma lite sparkande på film. Häftigt värre. Och kul att ha sen förstås! Hon stökar på bra och jag njuter! Hon hade dessutom en ordentlig sessior för mannen igår kväll, till hans stora förtjusning. Det står att man ska kunna känna vad det är för kroppsdelar som far runt mot magen, men där är jag clueless. Gissar att det är fötterna som sparkar uppåt, och armarna åt sidorna - eftersom hon lagt sig med huvudet neråt. Men vad vet jag? Hon kanske har vänt på sig, eller snurrar runt några ggr/dag. Ingen aning!? Förstår inte hur man ska kunna känna sig till kroppsdelar - för jag vågar verkligen inte ta tag i något som far runt. För mannen får jag knappt peta tillbaka på henne "för det kanske gör ont jue!!". Han kommer nog bli den "hönsiga" av oss, eller vad tror ni? 

vecka 35?

Publicerad 2014-09-15 17:36:35 i Graviditet, Lillan,

Det går så vansinnigt fort nu, veckorna, tycker jag. Tiden bara springer förbi! Frågade barnmorskan sist jag var där när hon tyckte att man skulle packa bb-väskan. Högst indviduellt förstås, men hon tyckte iaf att vecka 35, då bör den vara klar. Det känns konstigt. Det är två veckor till vecka 35. Eller nej. Inte ens det. Det är 1,5 vecka. 1,5 vecka tills barnorskan tycker att jag ska ha en väska startklar i hallen för att åka in och föda vårt barn. Vårt lilla älskade barn. Jag vet att jag tjatar om det, men jag kan inte förstå att det händer. Jag kommer nog aldrig vilja lämna ifrån mig henne när jag väl fått tag på henne. Nu har jag ju henne helt för mig själv, nästan ;)
 
Nu blir det stuvade mackaroner och falukorv. Det var fruktansvärt länge sedan jag åt något sådant! OCh jag har varit sugen på det nästan en vecka och det har inte blivit av. Nu blir det av. Tänk vad lite kan göra en så glad! :)
 
(Gårdagens skräckval orkar jag knappt kommentera. Men vill bara kort säga att jag anser att SD inte har någon plats i vår riksdag eller våra kommuner och landsting. Det skrämmer mig. Skrämmer mig att min lilla ska växa upp i ett samhälle där man dömer folk efter ursprung och hudfärg. Speciellt när min lilla kommer ha den bakgrund hon har, eller hennes pappa har. Hur kommer detta påverka henne?)

Barnmorskebesök

Publicerad 2014-09-11 21:21:29 i Graviditet,

Ännu ett barnmorskebesök idag. Gick bra, lillans hjärtljud var fina och starka. Sf-måttet fortsätter att bli större, nu 32 cm, lite under kurvan - men följer sin egen kurva. Järnvärdet har gått upp, och sockernivån är normal. Allt ser normalt och bra ut. Och jag vågar knappt tro det, och har svårt att ta in att det faktiskt ser bra ut. Fortfarande har jag svårt med detta. Hur kommer det bli när hon faktiskt kommer?
 
Hade en mysig eftermiddag/kväll med en kompis och hennes lilla tremånaders igår. Lugnt och fikandes gick vi igenom barn/graviditeter/förlosningar. Jag tror knappt jag pratar om något annat med mina vänner nu. Men alla är liksom där. Så det passar sig. Och det känns som att alla vill prata om det. Min man tycker nog att det kan bli lite tjatigt även om han snällt lyssnar och diskuterar.
 
Fick ett litet utbrott idag, hemma. Igår på jobbet. Är inte riktigt mig själv känner jag och blir arg fort för ingenting. Kan inte riktigt styra över det. Och orkar inte heller egentligen bry mig. Låter kanske hemskt, men jag har så extremt mycket känslor i mig hea tiden känner jag.. Kanske inte så konstigt. 
 
Tampas med tankar kring att vilja bli sjukskriven för att vila, eftersom jag sover så fruktansvärt dåligt och lite. Samtidigt som jag tycker det är så skönt att ha ett jobb att gå till, ett jobb som jag faktiskt trivs på nu. Tanken på att gå över tiden och vanka hemma i många, många veckor känns inte alls tilltalande, en sak om man visste att hon kommer 5e, då hade jag varit ledig en vecka innan. Men, men, nu kan man inte förutspå sådant...

Helgen går för fort

Publicerad 2014-09-07 10:55:49 i Graviditet, Lillan,

Så är ännu en helg strax slut..det går fort.. Lite sammandragningar igår. Så det blir väldigt lugnt idag. Så fort jag gör något extra i fysisk väg som jag annars inte gör - kan handla om något så enkelt som att jag går liiite extra - så får jag det där. Bäst att passa sig antar jag. 

Annars hade hon en riktig show imorse och sprattlade glatt runt så hela magen gungade. Men höll sig lugn under natten. Så förutom de obligatoriska kisspauserna så har jag sovit ganska bra inatt. Mitt lilla mönsterbarn ;) Vi får väl se?! 59 dagar (förhoppningsvis) tills vi ses och inte bara känns! :) 

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela