Ingenting
Tar det bättre än för en vecka sen. Men har ångest över att jag måste ta mig igenom en hel dag med det här beskedet.
Plan: om ingen mens kommit vid nyår - primolutnor och dubbelkur. Annars dubbelkur av "naturliga" mensen. Uppgiven. Vadinihelvete är det frågan om? Ska det vara så här j-a svårt?
Annan reflektion: har återigen träffat en ny läkare. Finns det fler på detta sjukhus nu? Tror nog inte det, jag har nog träffat samtliga.
8.30 ifrågasatte jag att jag inte blivit "upphämtad" till en bokad tid 8.15. 10 minuter senare visade det sig att läkaren glömt mig. Han var inte ens på jobbet. En annan läkare kallades in. Han kunde inte med den ultraljudsmaskinen. Jag fick byta rum med en pappersduk virad runt mig. Eftersom jag redan legat i gynstolen i tio minuter. Den maskinen kunde han. Typ. Då kom "min" läkare in. Bad visserligen om ursäkt, och visst, man kan glömma. Men jag kommer inte glömma detta. Och så toppade vi med lite nya negativa besked. Bra början på dagen. Jag hoppas att det framgår att jag verkligen dryper av ironi.
Åh vad jag ångrar att vi inte körde igång med ivf när vi hade chansen! FAN också!
Äggvärk. I dont thing so...