Avstannat
Nu har det avstannat. Uppmuntrande sms och peppande samtal. Nu har det gått två veckor och folk har släppt det. Precis som kuratorn sa; alla andra är ledsna - men de behöver inte leva med det. Det här är er sorg. Ni kommer alltid att få leva med det.
Nu tror folk att det är ok igen. Jag har börjat jobba. Verkar må bättre. Men gör jag det? Nja, ibland. Men egentligen inte. Vissa dagar mår jag precis lika dåligt - och vill gråta hejdlöst och bara krypa ner under täcket igen.
Jag vet vad som är det enda som hjälper. Även om jag tror att jag alltid kommer sörja vår böna. och även om det bara blev just en böna. Jag vill bli gravid - det hjälper nog lite. men kommer det att hända? Och när i så fall?
