Nej, de tar inte slut. Men lika jävla jobbigt är det för det! :(
Håller med ovan, lika jobbigt för det. Det enda jag minns från när vi försökte skaffa barn är bitterheten, avundsjukan och sorgen. Och oron. Negativitet.
Efter ett tag in i vår kamp så gjorde jag en lista, 1-20. Och varje gång någon blev gravid skrev jag i ett namn där. Och mitt mål var att bli gravid innan alla 20 platser var fyllda. Konstigt nog kändes det som ett mål, även om tiden är lika lång.
Hej!
Hittade din blogg för en stund sedan, min bästa vän på mitt jobb är också gravid, är otroligt tungt fastän jag är så glad för hennes skull. Jag har inte försökt få barn så länge ännu, men känner ändå redan den där fruktansvärda ångesten då man inte lyckas. Stor kram till dig!
