Längtan
Tror det gör det extra jobbigt att vi lever i något slags mellanting, där vi inte har vårt eget hem att krypa in i. Vi har alla våra kläder nerpackat i ikeakassar och väskor. Och allt det andra i kartonger. Vi kommer inte åt dem. En känsla av extra onormalt gör det hela ännu värre. Vill ha mina saker. Söka tröst i att iaf ha ett eget hem. Längtar till 2 dec. Men mest av allt längtar jag till den dag då vi har vårt första lilla barn. När blir det?
