Fulgråta
Jag är bra på det nu, att fulgråta. Naturligtvis hade de inte växt. Eller en hade det. Men det gör man inte ett ivf-försök på. Och det förstår ju jag också. Det är ju rimligt och vettigt att inte slösa ett av våra försök på ett sketet litet ägg (som kanske inte ens är ett ägg utan bara en tom blåsa). Men jag har nog inte ens tänkt på att det kan bli så att det inte finns några äggblåsor att sticka hål på, efter injektioner i två veckor - vem fan tror det? Det jag har oroat mig för är:
- att det blir få ägg
- att äggen har dålig kvalité
- att äggen inte befruktas
- att vi inte får något till frysen
- att vi inte blir gravida
Jag har inte ens tänkt på att själva tillväxten av äggblåsor kan bli ett problem. Men nu vet jag. Det kan tydligen det.
Så vad händer nu? Har det inte växt till sig ett helt gäng tills på måndag - vilket det inte verkade vara så stora förhoppningar kring - så avbryter vi försöket. Två härliga injektionsveckor till ingen nytta med andra ord.
Happy Friday!
