3-månaders utan planering
Idag har jag samlat mod till att träffa en 3-månaders. Han var förstås bedårande. Och det gick över förväntan, kanske mest för att hans föräldrar är ganska avslappnade "icke-föräldrar-typer". Alltså - inte allt fokus på barn. Utan de pratar mest om annat, och daltar inte en massa. Skönt. Sån ska jag bli när jag blir förälder.
De blev gravida "av misstag". Hur känns det? Återigen - så fruktansvärt, fruktansvärt orättvist.
