Känner (vecka 23, 22+0)
Känner henne så mycket och ofta nu. Blir tårögd. Rätt va det är så sparkar hon neråt, uppåt, åt sidan, en vass kant rätt ut eller en mjukare mer stillsam buff. Det är så obeskrivligt fantastiskt och jag är så fruktansvärt tacksam att vi är här och nu och får uppleva det här. Tittar på de få plagg vi köpt ibland och fantiserar om när hon finns i de där kläderna. De kommer förmodligen vara lite stora. Jag kan verkligen inte tro det.
Vi preppar för fullt inför resa till sydligare breddgrader här hemma. Vi blir borta flera veckor då vi har priviliget med tillgång till en lägenhet i Spanien. Kommer njuta och ta det lugnt där nere. Sitta i skuggan och läsa en bok och äta glass. Bada. Njuta av livet och att vi bara har varandra att ta hand om nu. Snart är vi tre. Sista semestern som liten familj, sista semestern då vi bara packar åt oss själva.
Några vänner kommer även ner under större delen av vistelsen. Kommer bli kul. Ska försöka bila runt lite med dem och göra dagsutlykter och se delar av Spanien vi inte tidigare sett så mycket av.
Mitt bloggande kommer med stor sannolikhet bli lidande. Men ska försöka uppdatera emellanåt. Önskar er alla en fin sommar!
