Bokat VUL
Orkar inte vänta på en diskussion med barnmorskan. Kommer ta en diskussion, men om jag inte vinner den så safear jag genom att boka eget VUL. Vill verkligen inte heller störa IVF-kliniken. Så nu har jag tagit saken i egna händer och bokat in ett VUL nästa fredag. Efter att brösten slutat ömma under snart tre dagar känns en vecka till VUL som en fullkomlig evighet.
Försöker nu göra som kuratorn sa. Låta mig själv tänka igenom hur det värsta scenariot vid ett VUL skulle kunna bli? Hur jag kommer känna? Vad jag kommer tänka? Hela förloppet. Så vet jag. Det kan göra det lättare att resa sig sen. Om vi får det värsta beskedet.
Jag hoppas naturligtvis på det bästa beskedet, men jag kan tyvärr inte rå för att jag tänker katastroftankar just nu. Börjar brösten ömma igen så kanske jag kan hitta tillbaka till det positiva igen...
