Sömn
Rubriken och temat är, och kommer vara, återkommande...
Efter att ha haft en dipp igår med mycket krånglande hela natten så briljerade vår lilla tjej idag. Hon somnade halv nio i björnselen, la ner henne i sängen vid halv tio. Hon krånglade lite men tog tillslut nappen (väldigt sällan hon gör det, hon ska ha lillfingret. Punkt.) och somnade då om fint när hon fick tutta ostört på den (varför inte bara ta nappen från början lilla vän? ;) Sen sov hon till halv åtta. Amning vid tolv och fyra. Briljant. Supernöjd med natten. Bra start på helgen!
Att vara ifrån lillfisen igår var skönt och jobbigt. Kändes konstigt att inte ha henne nära för att hela tiden veta hur hon mår. Samtidigt som det var fantastiskt att äta upp maten, varm! Och dessutom kunna prata klart meningar! Och tänka klart tankar. Konstigt det där. Man njuter och längtar ihjäl sig på samma gång. Hon och hennes pappa hade haft det fint iaf. Hon hade ätit bröstmjölken duktigt ur flaskan, lekt och sovit. Klart hon har det lika bra med sin pappa som med mig. Det är bara jag som övernojjar. Det blir fler ggr. Viktigt både för mig, honom och lillan. För mig att få vara jag en stund. Och för pappa och dotter att få sin egen relation där inte jag "stör".
Hon gillar att sova i vagnen inomhus mer och mer. Det tackar vi också för. Vaknar hon till så kan man ofta gunga lite så att hon somnar om igen. Perfekt. Och jag kan andas, surfa lite och röra mig obehindrat istället för att ha henne klistrad mot kroppen i björnselen hela tiden. Nu har hon snart sovit en timme i vagnen och jag har gungat på den vid ett tillfälle. Skräll. ETT tillfälle. Men mer än en timme blir det nog inte. Men det är bra det, för att vara lillfisen!
Happy Friday!
