Vecka 12 (11+0)
Ja vi hoppas innerligt att anledningen till att plutt nu vägrar sova är friskhet. Hon har de senaste två dagarna slocknat som ett litet ljus trots tre timmarsnap mitt på dagen. Detta fungerade icke idag. Vi gav upp och resultatet är legobyggande tjej på vardagsrumsgolvet i skrivande stund, 22.00. Vad gör man?
Tiden tickar på trots allt och vi närmar oss såväl kub som avresa. Ser fram emot att få det förstnämnda överstökat. Är mer än lovligt nervös och att jag idag gick in i vecka 12 lugnade knappast några nerver. Tilltog kanske snarare? Kubet innan Nellie då vi fann vårt MA är skrämmande nära i minnet. Kanske tydligare i minnet, tragiskt nog, än kubet som sist gick bra. Alldeles fantastiskt bra till och med.
Nu är det tunnelseende fram till måndag när vi kan pusta ut i vad åtminstone kommer vara information svart på vitt. Vågar inte tro något alls baserat på vad jag känner/inte känner. Ena dagen känns det som att jag är supergravid, nästa inte alls. Det är jobbigt. Men jag vet ju att det är inget jag kan göra åt saken. Kanske vågar jag tro mer på ett syskon om kubet går bra? Kanske?
